Poängsättningen för betygsantagningen från år 2026
Sidans innehåll
Vem kan bli vald genom betygsantagningen?
I betygsantagningen beaktas sökande som har avlagt
- finländsk studentexamen,
- International Baccalaureate (IB) -examen,
- Europaskolans Europeiska studentexamen (EB) eller
- Reifeprüfung (RP) -examen eller Deutsches Internationales Abitur (DIA) -examen i Finland.
Betygspoängen räknas på basis av vitsorden i din studentexamen enligt den ämneskombination som ger de bästa poängen. Om du har avlagt flera prov i anslutning till studentexamen som ska beaktas i betygsantagningen räknas betygspoängen genom att kombinera examina enligt de prov som ger dig mest poäng.
Studerande väljas också på basis av direktantagningen (på basis av studentexamensbetyget). Ansökningsmålen som används direktantakning i år 2026 kommer at publiceras hösten 2025. Läs mer om direktantagningen.
Poängtabeller
Det finns sammanlagt 11 olika poängtabeller. Bilden nedan visar vilka ämnen som poängsätts i respektive tabell och vilka ämnesområden som använder tabellen i fråga. Tabellerna är indelade enligt hur matematiken och ämnesrealerna poängsätts i dem. Du hittar länkarna till de egentliga tabellerna under bilden. Klicka på bilden för att göra den större.
Läs mer om poängsättningen av olika ämnen
I poängtabellen ser du hur mycket poäng du får för vilket ämne. Poängtabellerna varierar något mellan olika ämnesområden. Således kan man få olika poäng för samma ämne när man söker till olika ämnesområden. Även det största möjliga antalet betygspoäng varierar mellan olika ämnesområden beroende på hurdan poängtabell som används.
Poängsättningen för modersmål och litteratur, det andra inhemska språket samt främmande språk är densamma i alla tabeller (se undantag när du ansöker till studier i främmande språk).
Matematik poängsätts på tre olika sätt beroende på till vilket ämnesområde man söker:
- Skillnaden mellan poängsättningen för den långa och korta matematiken är mindre inom ämnesområden för vilka även kort matematik ger goda färdigheter (tabellerna till vänster på bilden / 1, 3-7 och 9).
- Poängsättningen för lång matematik är större och poängsättningen för kort matematik är mindre inom de ämnesområden där lång matematik ger bättre färdigheter (tabellerna i mitten på bilden / 2, 8 och 10).
- Inom några ämnesområden är betydelsen av lång matematik och därmed även poängsättningen ännu större än tidigare (tabellen till höger på bilden / 11).
Ämnesrealerna poängsätts på tre olika sätt beroende på till vilket ämnesområde man söker:
- Alla ämnesrealer poängsätts på samma sätt (de två översta raderna på bilden / tabellerna 1-3).
- Nästan alla ämnesrealer poängsätts på samma sätt. Ett undantag är ett så kallat viktat ämne som kan ge fler poäng än andra ämnesrealer. (i mitten av bilden / tabellerna 4-6)
- Flest poäng får man för så kallade viktade ämnen, dvs. ämnen som är de mest väsentliga för ämnesområdet. Näst flest poäng fås för andra realämnen som är centrala för ämnesområdet. Minst poäng fås för realämnen som är minst centrala för ämnesområdet. (de två nedersta raderna på bilden / tabellerna 7-11)
Jämställande av F2/S2 med modersmål och litteratur
I universitetsantagningarna jämställs finska eller svenska som andra språk med modersmål och litteratur. Beslutet grundar sig på lagen om studentexamen (502/2019), enligt vilken ”Prov i modersmålet och litteratur ordnas på finska, svenska och samiska. I svenska och finska kan utöver de prov som är avsedda för examinander med finska eller svenska som modersmål ordnas prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk samt litteratur”.
Det bör dock observeras att tre olika faktorer ska beaktas när man jämför F2 eller S2 med modersmål och litteratur:
- Poängsättningen av F2/S2 i betygsantagningarna på samma sätt som modersmål och litteratur
- Jämställande av F2/S2 med modersmål och litteratur i betygsantagningarna som tröskelkriterier
- Påvisande av språkkunskaper med studentexamensprovet i F2/S2
1. Poängsättningen av F2/S2 i betygsantagningarna på samma sätt som modersmål och litteratur
Från och med år 2026 poängsätts F2/S2 i betygsantagningarna på samma sätt som modersmål och litteratur för alla ansökningsmål.
2. Jämställande av F2/S2 med modersmål och litteratur i betygsantagningarna som tröskelkriterier
I tröskelkriterier jämställs proven i modersmål och litteratur på finska/svenska i huvudsak med proven i F2/S2. Om tröskelkriterierna fastställs för modersmål och litteratur avser det således prov i modersmål och litteratur på finska, svenska eller samiska, och prov i finska som andra språk och litteratur eller svenska som andraspråk och litteratur. Det finns dock några undantag från och med 2026 och framåt.
Undantag från år 2026 och framåt:
- För Helsingfors universitets ansökningsmål suomen kieli ja suomalais-ugrilaiset kielet ja kulttuurit sekä kotimainen kirjallisuus kan tröskelkriteriet endast uppfyllas med vitsordet M i provet i finska som modersmål och litteratur.
- För Helsingfors universitets ansökningsmål suomen kieli ja kulttuuri kan tröskelkriteriet endast uppfyllas med vitsordet M i provet i finska som andra språk (F2) och litteratur eller med vitsordet M i provet i lång lärokurs som andra inhemska språk.
3. Påvisande av språkkunskaper med studentexamensprovet i F2/S2
Alla sökande ska visa sina språkkunskaper i det språk som är ansökningsmålets språk (finska, svenska eller engelska). I allmänhet påvisas språkkunskaperna via studentexamensprovet.
Språkkunskaperna kan i huvudsak påvisas till exempel med ett godkänt prov (minst vitsord A) i finska/svenska i modersmål och litteratur eller F2/S2-prov för alla ansökningsmål. Om den sökande inte har avlagt något av dessa prov, vänligen kontrollera i de publicerade antagningsgrunderna i Studieinfo hur man kan verifiera språkkunskaperna.
Länkar till poängtabellerna (på bilden)
- Främmande språk (grundnivå), inhemska språk, juridik, kommunikationsvetenskaper, konstforskning, kulturforskning, litteraturvetenskaper, samhällsvetenskaper (inkl. idrott)
- Datavetenskap, ekonomiutbildining (en del av ansöningsmål), informationsnätverk och matematik, statistik och data science
- Coachningsvetenskap, det pedagogiska området, ekonomiutbildning (en del av ansöningsmål), logopedi och systemvetenskap
- Hälsovetenskaper och idrottspedagogik
- Geografi
- Psykologi
- Främmande språk som kräver kunskaper i språket i fråga
- Biokemi, biologi och miljövetenskaper, farmaci, geovetenskaper, idrottsbiologi, lantbruksvetenskaper, livsmedelsvetenskaper, nanovetenskap och skogsvetenskaper
- Filosofi, historia och teologi
- Biomedicin, kostvetenskap och det medicinska området
- Fysik, kemi, teknik och lärarutbildningar inom fysik, kemi, matematik och datavetenskap
Se poängsättningen för det ämnesområde som intresserar dig
Tröskelkriterier
I tröskelkriterierna anges om du måste ha avlagt ett visst studentprov för att kunna bli beaktad i betygsantagningen. I tröskelkriterierna finns ofta också definierat ett minimivitsord som du ska ha för studentprovet i fråga. Kynnysehdot ovat alakohtaisia. Niitä ei kuitenkaan käytetä kaikilla aloilla.
Exempel: Om ett ansökningsmål har vitsordet M i kemi som tröskelkriterium måste den sökande ha skrivit kemi med vitsordet M eller bättre. Om den sökande inte har skrivit kemi eller har fått vitsordet A, B eller C, kan hen inte bli antagen via betygsantagningen för ansökningsmålet i fråga.
Minimipoäng
Du kan godkännas i betygsantagningen endast om du uppnår minimipoängantalet för betygspoäng. Vänligen notera att även om du överskrider minimipoängantalet betyder det inte att du blir antagen. Dina poäng jämförs med de andra sökandenas poäng och studieplatserna erbjuds till sökanden som fått de högsta poängen. Minimipoängantalet är specifikt för varje ansökningsmål. Alla ansökningsmål har inte fastställt ett minimipoängantal. Du hittar det eventuella minimipoängantalet under antagningsgrunderna för ansökningsmålet på Studieinfo.
Direktantagning på basis av studentexamensbetyg
Direktantagningen innebär att alla sökande som uppfyller vissa kriterier som fastställts i antagningsgrunderna antas som studerande vid ansökningsmålet i fråga. Direktantagningen görs bland annat på basis av studentbetyg, tävlingsframgång eller universitetssamarbete. Endast en del av ansökningsmålen har direktantagning. På Studieinfo publiceras antagningsgrunderna för alla ansökningsmål och dessutom vilka antagningssätt som är möjliga vid ansökningsmålen.
Vid direktantagningen på basis av studentexamensbetyget får alla sökande som avlagt ett visst studentvitsord eller vissa studentvitsord en studieplats vid det ansökningsmål de ansökt till. Poängsättningen och tröskelkriterier för betygsantagningen gäller alltså inte direktantagning på basis av studentexamensbetyg.
Ansökningsmålen som används direktantakning i år 2026 kommer at publiceras hösten 2025.