Skip to main content

Vad är betygsantagning?

I betygsantagningen beaktas sökande som har avlagt

  • finländsk studentexamen,
  • International Baccalaureate (IB) -examen,
  • Europaskolans Europeiska studentexamen (EB) eller
  • Reifeprüfung (RP) -examen eller Deutsches Internationales Abitur (DIA) -examen i Finland.

Betygsantagningen består av två olika sätt att välja studerande:

    • De sökandes studentexamensbetyg poängsätts och de sökande som fått de bästa betygspoängen erbjuds en studieplats. Detta är det vanligaste sättet att välja studerande i betygsantagningen. Läs mer om studentbetygets poängsättning.
    • Vid direktantagningen på basis av studentexamensbetyget får alla sökande som avlagt ett visst studentvitsord eller vissa studentvitsord en studieplats. En del av ansökningsmålen använder detta antagningssätt i stället för eller parallellt med poängsättningen i studentbetyget. Läs mer om direktantagningen på basis av studentexamensbetyget.

Alla sökande ska påvisa tillräckliga språkkunskaper. Läs mer om att visa språkkunskaper.

Studentexamensbetygets poängsättning

Betygspoängen räknas på basis av vitsorden i din studentexamen enligt den ämneskombination som ger de bästa poängen. Studentexamen som beaktas i betygsantagningen är en finländsk studentexamen, IB- och EB-examina samt RP- och DIA-examina som avlagts i Finland.

Kriterierna för betygsantagningen består av fyra helheter:

  • ämnen som poängsätts,
  • poängtabell,
  • eventuella tröskelkriterier och
  • eventuella minimipoäng.

Ansökningsmålen inom samma ämnesområde poängsätter samma ämnen och har en gemensam poängtabell. Observera dock att det kan finnas skillnader mellan närliggande ämnesområden. Eventuella tröskelkriterier och minimipoäng kan variera inom samma ämnesområde enligt ansökningsmål.

Ämnen som poängsätts

Antalet ämnen i studentexamen som poängsätts varierar beroende på ämnesområdet. Maximalt sex ämnen i studentexamen tas i beaktande.

  • Du kan få poäng endast en gång för ett ämne.
  • Om du saknar något av de ämnen som poängsätts får du noll poäng för ämnet i fråga. Du kan ändå bli vald om du får tillräckligt poäng för andra ämnen.
  • Poäng ges inte för realprovet i finländsk studentexamen som avlagts före 2006.
  • Vitsorden för enskilda studentprov beaktas i poängsättningen endast om du har avlagt någon av de studentexamina som ska beaktas i betygsantagningen i sin helhet. Till exempel en sökande som avlagt IB-examen kan skriva enskilda ämnen i den finländska studentexamen och på så sätt få betygspoäng för ämnena i fråga.

På sidor för ämnesspecifika poängtabeller i betygsantagningen finns mer information om vilka ämnen du kan få poäng för på respektive ämnesområde.

Modersmål

  • Modersmålet ger poäng inom alla ämnesområden.
  • Som modersmål beaktas finska som modersmål, svenska som modersmål, samiska som modersmål, finska som andra språk eller svenska som andra språk. Några ansökningsmål har begränsat vilka ämnen som beaktas som modersmål. Dessa undantag nämns vid ansökningsmålen i fråga.
  • Om sökanden skrivit två prov på modersmålsnivå beaktas det ena som långt språk.

Matematik

  • Man kan få poäng antingen för lång eller för kort matematik.

Språk

  • Flera prov på samma nivå (lång, medellång, kort) i språk kan ge poäng om den poängsättning som definierats för ämnesområdet möjliggör det.
  • Exempel: Fem ämnen beaktas i poängsättningen för betygsantagningen till ansökningsmålet. Det betyder att utöver modersmålet beaktas fyra vilka som helst ämnen. Sökanden har skrivit finska som modersmål, lång svenska, lång engelska, kort franska och biologi. Den sökande får poäng för alla ämnen hen skrivit i betygsantagningen för ansökningsmålet i fråga.

Poängtabell

I poängtabellen ser du hur mycket poäng du får för vilket ämne. Poängtabellerna varierar något mellan olika ämnesområden. Således kan man få olika poäng för samma ämne när man söker till olika ämnesområden. Även det största möjliga antalet betygspoäng varierar mellan olika ämnesområden beroende på hurdan poängtabell som används.

På sidorna för ämnesspecifika poängtabeller i betygsantagningen hittar du poängtabeller för varje ämnesområde.

Tröskelkriterier

I tröskelkriterierna anges om du måste ha avlagt ett visst studentprov för att kunna bli beaktad i betygsantagningen. I tröskelkriterierna finns ofta också definierat ett minimivitsord som du ska ha för studentprovet i fråga.

Tröskelkriterierna gäller per ansökningsmål. Ett ansökningsmål kan ha flera tröskelkriterier.  Alla ansökningsmål använder dock inte tröskelkriterier.

På sidorna för ämnesspecifika poängtabeller i betygsantagningen hittar du ansökningsmålens tröskelkriterier.

Exempel 1 på tröskelkriterier

Om ett ansökningsmål har vitsordet M i kemi som tröskelkriterium måste den sökande ha skrivit kemi med vitsordet M eller bättre. Om den sökande inte har skrivit kemi eller har fått vitsordet A, B eller C, kan hen inte bli antagen via betygsantagningen för ansökningsmålet i fråga.

Exempel 2 på tröskelkriterier

Om modersmål har definierats som tröskelvillkor, betyder det provet i finska som modersmål, svenska som modersmål, samiska som modersmål, finska som andra språk eller svenska som andra språk. Om finska/svenska/samiska som modersmål har definierats som tröskelvillkor, betyder det endast prov i modersmål i nämnda språk, och avlagt prov i finska/svenska som andra språk fyller inte tröskelvillkoret.

Minimipoäng

Du kan godkännas i betygsantagningen endast om du uppnår minimipoängantalet för betygspoäng. Vänligen notera att även om du överskrider minimipoängantalet betyder det inte att du blir antagen. Dina poäng jämförs med de andra sökandenas poäng och studieplatserna erbjuds till sökanden som fått de högsta poängen. Minimipoängantalet är specifikt för varje ansökningsmål. Alla ansökningsmål har inte fastställt ett minimipoängantal.

Du hittar det eventuella minimipoängantalet under antagningsgrunderna för ansökningsmålet på Studieinfo.

Jämställande av F2/S2 med modersmål och litteratur

I universitetsantagningarna jämställs finska eller svenska som andra språk med modersmål och litteratur. Beslutet grundar sig på lagen om studentexamen (502/2019), enligt vilken ”Prov i modersmålet och litteratur ordnas på finska, svenska och samiska. I svenska och finska kan utöver de prov som är avsedda för examinander med finska eller svenska som modersmål ordnas prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk samt litteratur”.

Det bör dock observeras att tre olika faktorer ska beaktas när man jämför F2 eller S2 med modersmål och litteratur:

  1. Poängsättningen av F2/S2 i betygsantagningarna på samma sätt som modersmål och litteratur
  2. Jämställande av F2/S2 med modersmål och litteratur i betygsantagningarna som tröskelkriterier
  3. Påvisande av språkkunskaper med studentexamensprovet i F2/S2

1.      Poängsättningen av F2/S2 i betygsantagningarna på samma sätt som modersmål och litteratur

Poängsättningen av F2/S2 i betygsantagningarna sker i huvudsak på samma sätt som med modersmålet och litteraturen i betygsantagningarna 2024–25 med några undantag.

Undantag i poängsättningen 2024–25 för Helsingfors universitets ansökningsmål:

  • för ansökningsmålet Pohjoismaiset kielet (svenska som andra inhemska språk) beaktas endast finska som modersmål
  • för ansökningsmålet Nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur beaktas endast svenska som modersmål
  • för ansökningsmålet Suomen kieli ja kulttuuri beaktas endas finska som andra språk som modersmål
  • för ansökningsmålet Suomen kieli ja suomalais-ugrilaiset kielet ja kulttuurit sekä kotimainen kirjallisuus beaktas endast finska som modersmål
  • för ansökningsmålet Venäjä vieraana kielenä beaktas endast finska, svenska eller samiska som modersmål.

2.      Jämställande av F2/S2 med modersmål och litteratur i betygsantagningarna som tröskelkriterier

I tröskelkriterier jämställs proven i modersmål och litteratur på finska/svenska i huvudsak med proven i F2/S2. Om tröskelkriterierna fastställs för modersmål och litteratur avser det således prov i modersmål och litteratur på finska, svenska eller samiska, och prov i finska som andra språk och litteratur eller svenska som andraspråk och litteratur. Det finns dock några undantag under åren 2024–2025.

Undantag under åren 2024–25:

  • För Helsingfors universitets ansökningsmål Nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur är tröskelvillkoret att ha avlagt studentexamensprovet med svenska som modersmål med minst vitsordet M. Man kan alltså inte uppfylla tröskelkriteriet med ett vitsord i S2.
  • För Helsingfors universitets ansökningsmål Suomen kieli ja kulttuuri är tröskelkriteriet att ha avlagt studentexamensprovet med finska som andra språk med minst vitsordet M.
  • För Helsingfors universitets ansökningsmål Suomen kieli ja suomalais-ugrilaiset kielet ja kulttuurit sekä kotimainen kirjallisuus är tröskelkriteriet att ha avlagt studentexamensprovet med finska som modersmål med minst vitsordet M.
  • För Jyväskylä universitets ansökningsmål Kieliasiantuntija, suomen kieli är tröskelkriteriet att ha avlagt studentexamensprovet med finska som modersmål med minst vitsordet M eller med finska som andra språk med vitsordet L eller finska som andra inhemska språk med vitsordet L.
  • För Jyväskylä universitets ansökningsmål Suomen kielen ja kirjallisuuden aineenopettaja är tröskelkriteriet att ha avlagt studentexamensprovet med finska som modersmål med minst vitsordet M eller med finska som andra språk med vitsordet L eller med finska som andra inhemska språk med vitsordet L.
  • För Tammerfors universitets ansökningsmål suomen kieli är tröskelkriteriet att ha avlagt studentexamensprovet med finska som modersmål med minst vitsordet M eller med finska som andra språk med minst vitsordet E.
  • För Åbo universitets ansökningsmål kirjallisuustieteet är tröskelkriteriet att ha avlagt studentexamensprovet med finska som modersmål med minst vitsordet M.

3.      Påvisande av språkkunskaper med studentexamensprovet i F2/S2

Alla sökande ska visa sina språkkunskaper i det språk som är ansökningsmålets språk (finska, svenska eller engelska). I allmänhet påvisas språkkunskaperna via studentexamensprovet.

Språkkunskaperna kan i huvudsak påvisas till exempel med ett godkänt prov (minst vitsord A) i finska/svenska i modersmål och litteratur eller F2/S2-prov för alla ansökningsmål. Om den sökande inte har avlagt något av dessa prov, vänligen kontrollera i de publicerade antagningsgrunderna i Studieinfo hur man kan verifiera språkkunskaperna.

Poängsättning för EB-, IB-, RP- och DIA-examina

Vid betygsurvalet omvandlas vitsorden för den europeiska studentexamen (EB) (som avlagts i Europaskolorna), International Baccalaureate (IB) -examen samt Reifeprüfung (RP) -examen och Deutsches Internationales Abitur (DIA) -examen som avlagts i Finland till att motsvara vitsorden för den finländska studentexamen.

Europeisk studentexamens (EB) jämförelsetabeller

Sökanden kan få poäng för alla de ämnen i vilka hen avlagt ett skriftligt och/eller muntligt prov.

Vid bedömningen av Europeisk studentexamen (EB) (som avlagts i Europaskolorna) används två rekommendationer för motsvarighet:

  • för utexaminerade som utexaminerats 2021 och senare följs den nya motsvarighetsrekommendationen och
  • för utexaminerade som utexaminerats 2020 och tidigare den gamla motsvarighetsrekommendationen.

Vitsorden för de skriftliga eller muntliga slutprov som ingår i EB-examen motsvarar vitsorden för den finländska studentexamen enligt följande tabeller.

Betygens motsvarighet: för sökande som utexaminerats 2021 och senare

Vitsord för slutprovet i EB-examen (sökande som utexaminerats 2021 och senare)
Motsvarande vitsord för finländsk studentexamen
9,00–10,00
laudatur (L)
8,00–8,99
eximia cum laude approbatur (E)
7,00–7,99
magna cum laude approbatur (M)
6,00–6,99
cum laude approbatur (C)
5,50–5,99
lubenter approbatur (B)
5,00–5,49
approbatur (A)

Betygens motsvarighet: för sökande som utexaminerats 2020 och tidigare

Vitsord för slutprovet i EB-examen (sökande som utexaminerats 2020 och tidigare)
Motsvarande vitsord för finländsk studentexamen
9,00–10,00
laudatur (L)
8,00–8,99
eximia cum laude approbatur (E)
7,00–7,99
magna cum laude approbatur (M)
6,00–6,99
cum laude approbatur (C)
5,00–5,99
lubenter approbatur (B)
4,00–4,99
approbatur (A)

Ämnenas motsvarighet

Realiaämnena i EB-examen poängsätts enligt ämnesspecifika poängtabeller.

EB-examensämnen som inte har motsvarighet i den finländska studentexamen poängsätts enligt punkten “Övriga realämnen i EB-, IB-, RP- och DIA-examina” i poängtabellerna.

Andra EB-examensämnena motsvarar ämnena i den finländska studentexamen enligt följande vid poängsättningen i betygsurvalet.

Ämne i EB-examen
Motsvarande ämne i finländsk studentexamen
L1-språk
modersmål
L2-språk, Other National Language
långt språk
L3-språk
medellångt språk
L4-språk, L5-språk
kort språk
lång matematik (5h)
lång matematik
kort matematik (3h)
kort matematik

Tröskelkriterier

Tröskelkriterierna för ansökningsmål har angetts som vitsord för den finländska studentexamen i samband med kriterierna för betygsurval. I regel omvandlas också vitsorden för EB-examen så att de motsvarar vitsorden för den finländska studentexamen vid granskningen av om tröskelkriterier uppfylls. Undantag är en del av ansökningsmålen i språk där tröskelkriterierna anges separat som vitsord för EB-examen i samband med kriterierna för betygsurval.

International Baccalaureate (IB) -examens jämförelsetabeller

Betygens motsvarighet

Vitsorden för de prov som ingår i IB-examen motsvarar vitsorden för den finländska studentexamen enligt följande tabell.

Vitsord för slutprovet i IB-examen
Motsvarande vitsord för finländsk studentexamen
7
laudatur (L)
6
eximia cum laude approbatur (E)
5
magna cum laude approbatur (M)
4
cum laude approbatur (C)
3
lubenter approbatur (B)
2
approbatur (A)

Ämnenas motsvarighet

Realiaämnena i IB-examen poängsätts enligt ämnesspecifika poängtabeller.

IB-examensämnen som inte har motsvarighet i den finländska studentexamen poängsätts enligt punkten “Övriga realämnen i EB-, IB-, RP- och DIA-examina” i poängtabellerna.

Andra IB-examensämnena motsvarar ämnena i den finländska studentexamen enligt följande vid poängsättningen i betygsurvalet.

Ämne i IB-examen
Motsvarande ämne i finländsk studentexamen
A-språk
modersmål
A-språk (inte samma som modersmål),
B-språk
långt språk
AB-språk
kort språk
Mathematics: Analysis and approaches HL,
Mathematics: Applications and interpretation HL,
Mathematics: Analysis and approaches SL,
Further Mathematics,
Mathematics HL,
Mathematics SL,
Mathematical methods
lång matematik
Mathematics: Applications and interpretation SL,
Mathematical Studies
kort matematik

Tröskelkriterier

Tröskelkriterierna för ansökningsmål har angetts som vitsord för den finländska studentexamen i samband med kriterierna för betygsurval. I regel omvandlas också vitsorden för IB-examen så att de motsvarar vitsorden för den finländska studentexamen vid granskningen av om tröskelkriterier uppfylls. Undantag är en del av ansökningsmålen i språk där tröskelkriterierna anges separat som vitsord för IB-examen i samband med kriterierna för betygsurval.

Reifeprüfung (RP) -examens och Deutsches Internationales Abitur (DIA) -examens jämförelsetabeller

I betygsurvalet beaktas endast RP- eller DIA-examen som avlagts i Finland.

Betygens motsvarighet

Vitsorden för de prov som ingår i RP- eller DIA-examen motsvarar vitsorden för den finländska studentexamen enligt följande tabell.

Poäng för provet i RP- och DIA-examen
Motsvarande vitsord för finländsk studentexamen
13–15
laudatur (L)
10–12
eximia cum laude approbatur (E)
8–9
magna cum laude approbatur (M)
7
cum laude approbatur (C)
5–6
lubenter approbatur (B)
4
approbatur (A)

Ämnenas motsvarighet

Realiaämnena i RP- och DIA-examen poängsätts enligt ämnesspecifika poängtabeller.

RP- och DIA-examensämnen som inte har motsvarighet i den finländska studentexamen poängsätts enligt punkten “Övriga realämnen i EB-, IB-, RP- och DIA-examina” i poängtabellerna.

Andra RP- eller DIA-examensämnena motsvarar ämnena i den finländska studentexamen enligt följande vid poängsättningen i betygsurvalet.

Ämne i RP- och DIA-examen
Motsvarande ämne i finländsk studentexamen
modersmål: finska eller tyska
modersmål
finska eller tyska (inte samma som modersmål), engelska
långt språk
B1-språk
medellångt språk
B2-språk eller B3-språk
kort språk
matematik
lång matematik
matematik från normenlighetsintyg
kort matematik

Om de ämnen som poängsätts inte ingår i den sökandes examensämnen beaktas poängen i normenlighetsintyget som ges av Tyska skolan i Helsingfors.

Tröskelkriterier

Tröskelkriterierna för ansökningsmål har angetts som vitsord för den finländska studentexamen i samband med kriterierna för betygsurval. I regel omvandlas också poängen för RP- och DIA-examina så att de motsvarar vitsorden för den finländska studentexamen vid granskningen av om tröskelkriterier uppfylls. Undantag är en del av ansökningsmålen i språk där tröskelkriterierna anges separat som poäng för RP- och DIA-examina i samband med kriterierna för betygsurval.

Direktantagning på basis av studentexamensbetyg

Direktantagningen innebär att alla sökande som uppfyller vissa kriterier som fastställts i antagningsgrunderna antas som studerande vid ansökningsmålet i fråga. Direktantagningen görs bland annat på basis av studentbetyg, tävlingsframgång eller universitetssamarbete. Endast en del av ansökningsmålen har direktantagning. På Studieinfo publiceras antagningsgrunderna för alla ansökningsmål och dessutom vilka antagningssätt som är möjliga vid ansökningsmålen.

Vid direktantagningen på basis av studentexamensbetyget får alla sökande som avlagt ett visst studentvitsord eller vissa studentvitsord en studieplats vid det ansökningsmål de ansökt till. Poängsättningen och tröskelkriterier för betygsantagningen gäller alltså inte direktantagning på basis av studentexamensbetyg.

Direktantagningen på basis av studentexamensbetyget används inom vissa ansökningsmål i fysikaliska vetenskaper, kemi, matematiska vetenskaper, datavetenskap och språk.

Kriterierna för direktantagningen finns på sidorna för ämnesspecifika poängtabeller i betygsantagningen.