Urvalsprov C

I urvalsprovet ingår en gemensam del som alla sökande som deltar i urvalsprovet ska genomföra. I urvalsprovet ingår dessutom en differentierad del i biologi, som du ska göra om du har sökt till ett ansökningsmål inom biologi och miljövetenskap som använder den. Kolla i antagningsgrunderna för ditt ansökningsmål på Studieinfo om ditt ansökningsmål använder den differentierade delen.

Urvalsprovet kan ge högst 240 poäng. Från varje uppgift, både i den gemensamma delen och i den differentierade delen, kan man få högst 60 poäng. Urvalsprov består av automatiskt kontrollerade flervalsuppgifter. Alla uppgifter kan delas in i flera deluppgifter där maximipoängen anges i anslutning till uppgifterna.

Till provet hör inget material som publiceras på förhand.

Man kan bekanta sig med urvalsprovssystemet och valet av alternativa uppgifter på förhand på testsidan https://testikoe.korkeakouluun.fi/.

I urvalsprovet används provsystemets digitala funktionsräknare.
Anvisningar för användning av räknaren.

Den gemensamma delen

Det som förenar ämnesområdena i urvalsprov C är att de i varierande grad ligger i kontaktytan mellan naturvetenskap, miljö och samhällsfenomen, ur olika infallsvinklar. Teman som förenar de ämnesområden som är med i provet är exempelvis global förändring, livsmedelsproduktion, energifrågor, hållbar utveckling och naturresurser.

I den uppgift som är gemensam för alla i provet testas allmänna färdigheter när det gäller tänkande och slutledningsförmåga som behövs på högskolan samt kunskaper som gymnasiet förbereder en inför på en allmän nivå, och den bygger inte direkt på något särskilt läroämne.

De alternativa uppgifterna i urvalsprov C bygger på det material som delas ut vid provet samt på det innehåll i gymnasiestudierna (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019). Materialet kan även vara på engelska. I uppgiften i biologi är det till din fördel om du behärskar innehållet i gymnasiets obligatoriska studier i biologi. I uppgiften i kemi och fysik är det till din fördel om du behärskar innehållet i gymnasiets obligatoriska studier i kemi och fysik. I naturgeografisk och geovetenskaplig uppgiften och i uppgiften samhälle och miljö är det till din fördel om du behärskar innehållet i gymnasiets studier i geografi.

Materialet i urvalsprovet kan bestå av exempelvis grafiska representationer, tabeller, kartor, fotografier eller relativt korta texter. Texterna kan exempelvis bestå av korta översikter, nyheter eller sammanfattningar av forskningsartiklar skrivna av myndigheter eller experter. Beroende på uppgiften kan det krävas att den sökande har en grundläggande förståelse för hur man observerar och beskriver olika fenomen inom naturvetenskap. Provuppgifterna kan också kräva matematiska färdigheter.

Man kan förbereda sig inför provet genom att repetera innehållet i gymnasiekurserna och öva på att tillämpa dem. De alternativa uppgifterna är baserade på olika gymnasieämnen, inom vilka man inte nödvändigtvis behöver sätta sig in i alla gymnasiekurser. Eftersom en stor del av provuppgifterna är materialbaserade är det bra att fästa uppmärksamhet vid tolkning av material, såsom grafiska representationer, bilder och kartor eller andra typer av data.

I bedömningen av urvalsprovet förbehålls möjligheten att göra poängändringar och/eller ta bort uppgifter eller deluppgifter från bedömningen i efterhand av grundad anledning.

Ansökningsmål som använder samma urvalsprov kan ha olikheter i antagningsgrunderna, t.ex. vad gäller urvalsprovets minimipoänggräns. Kontrollera i Studieinfo i ansökningsmålets antagningsgrunder vilka delar av provet ansökningsmålet använder.